Denna beskrivning handlar primärt om Xantia som är försedd med ABS-dator av fabrikatet Ate. Den är dock till stora delar allmängiltig och bör i dessa delar kunna användas mer eller mindre rakt av för flertalet andra modeller.
När ABS-lampan lyser har man definitivt ett fel på ABS-systemet. När ett fel uppstår kopplas ABS- funktionen helt bort. Bilen beter sig därefter som vilken annan bil som helst, som INTE är utrustad med ABS. Det innebär alltså inte att bilen är trafikfarlig. Två ganska stora nackdelar uppstår dock, det ena är att man går miste om ett rejält säkerhetshöjande system. Det andra är att Bilprovningen alltid underkänner en bil med lysande ABS-lampa. Eftersom bilen är "typad" med ABS, Så SKA systemet fungera.
Fel på själva ABS-datorn är utomordentligt ovanligt. Blir det fel på systemet, finns felet nästan alltid i någon givare eller någonstans mellan någon av givarna och den första skarvkontakten som kommer därefter. Skarvkontakten finns ungefär en halv meter från givaren i framändan och på något kortare avstånd i bakändan.
De allra mest vanliga felen är:
Fel enl. 1, brukar bero på oxid på kontaktytorna i kombination med att givarna arbetar med så extremt låga strömmar. Dessa låga strömmar saknar förmåga att "bränna igenom" oxidskikten på samma sätt som vi är vana vid, när det gäller vanliga 12V komponenter. Motmedlen är i första hand rengöring av kontaktytorna och kontaktspray.
Fel enl. 2. Det finns bara en väg för givarens lindning att få kontakt med jord. Jordkontakten kan endast uppstå genom att den plåtkapsling som omger givarens lindning fått någon buckla så att den ligger emot lindningen. Kontakt via givarens kärna eller fästbult är uteslutna. Dessa är alltför väl isolerade från lindningen.Kapslingen är gjord av tunn plåt och är lätt att skada när givaren demonteras, t.ex. i samband med lagerbyte. För att fullborda kontakt mot jord, räcker det inte med att plåtkapslingen ligger emot lindningen. Den ska dessutom vidarebefordra kontakten till det jordade gods som omger givaren. Mer om detta se intermittenta fel.
Fel enl. 3. Avbrott i själva givaren, kan svårligen uppstå på fler än två sätt. Det ena är att plåtkapslingen klämts så pass hårt att den nupit av lindningstråden. En sådan skada ser man utanpå givaren. Den andra varianten är att lödfogen mellan givarlindningens tunna tråd och givarkabeln blivit bristfälligt utförd vid tillverkningen. Detta fel kan inte ses utifrån. Tunn lackisolerad koppartråd är vansklig att löda till en grövre ledare, om man inte är synnerligen noggrann. När givarna tillverkas vid fabrik, viker man koppartrådens ändar fram och tillbaka flera varv och tvinnar ihop paketet. Paketets ena ände avisoleras så gott det går och löds därefter till kabeln. Förfaringssättet har som syfte att säkra flera olika kontaktpunkter. Trots det kan det misslyckas.
Fel enl. 4, uppstår oftare fram än bak, kabeln är där är mera utsatt. Är ett avbrott konstaterat, har man att först reka ut om avbrottet är i kabeln eller i givaren. Detta kräver att man öppnar upp kabeln något vid änden som är närmast givaren. Kabeln kan där lätt återrepareras på ett hållbart sätt, eftersom den inte utsätts för någon utmattningspåkänning närmast givaren . Man öppnar upp försiktigt så att man kommer åt att sticka in knappnålar i de båda ledarna. Sedan kan man mäta fram om avbrottet är i kabeln eller i givaren. Att skaffa fram lämplig ersättningskabel, av tillräckligt god kvalitet, kan vara problematiskt. Detta har man kunnat se i inlägg i Citroënakuten.
Felsökningen bör alltid startas från ABS-datorns stora huvudkontakt. Man kan då ringa in även det absolut vanligaste felet, dålig kontakt i någon av de skarvkontakter som sitter närmast givarna. Startar man mätningen ute vid skarvkontakterna, har man så att säga sprungit förbi ett viktigt steg i felsökningen. Felsökningen är enkel så länge det handlar om ett distinkt fel. Är felet intermittent kan det bli besvärligare, men det är därför inte säkert att det är kört för hemmameckaren, se nedan.
Bilder och beskrivning som närmast följer har Xantia serie I som förebild. I allt väsentligt är det hela tillämpligt även för serie II-modeller. Men med ett undantag, serie II har en annan design på ABS-datorns kontakt. Tidpunkten för skiftet mellan de olika kontakterna vet jag inte exakt. Tror att det var någonstans kring 98-99.
I vart fall finns numera serie II-s kontakt även med här. Kolla avsnittet Äntligen! ABS-datorns kontakt för Xantia ser. II.
ABS-kontakten är en stor hävarmsförsedd kontakt som är ansluten på ABS-datorn. ABS-datorn hittar man på vänster sida under huven, mellan batteriet och LHM-behållaren.
Sedan kontakten lossats kan man kolla givarna en efter en från denna kontakt.
Kontaktraderna är numrerade i ändarna med mycket små siffror. Man får därför räkna sig fram till rätt kontaktstift. Denna bild är lämplig att skriva ut och ha bredvid när man mäter givarna. Det blir då mycket enklare att orientera sig i den mångpoliga kontakten.
De verktyg som behövs är först och främst ett instrument som kan mäta motstånd. Utöver det behövs sladdar med flatstiftskontakter av den allra smalaste typen, (b=2,8mm) den storlek som brukar användas för att ansluta högtalare. Visst, det går att felsöka enbart med hjälp av instrumentets originalsladdar, men jag lovar, den övningen tär på Din livslängd som hemmameckare. Ett par sladdar med honor behövs för test ute vid givarkontakterna och ett par hanar vid datorns kontakt. Lyckas man bara få tag på honkontakter och ett kasserat vidrutetorkarblad ordnar det sig i alla fall. På bägge sidor om torkargummit sitter strimlor av fjäderstål med rätt mått. Lagom långa bitar kan bli hanar sedan de trätts in i honorna. Slipa bara ändarna vänligt gradfria och avrundade, så att inte kontakterna skadas.
Sedan är det bara att kolla givarna en efter en. Ingen givare får ha avbrott eller kontakt mot jord. Det normala är att givarna har en resistans på 1 kohm. Men detta är inte särskilt kritiskt. Focus alltså på avbrott eller kontakt mot jord. När avvikaren hittats vet man exakt var svetten och mödan ska spenderas.
Konstateras avbrott ska alltid i första hand givarens skarvkontakt misstänkas. Sedan felet lagats måste bilen köras för att självdiagnostiken ska återställas och lampan släckas. Har datorn löst ut p.g.a. att någon givare inte gett tydlig puls, behövs flera km körning för återställningsprocessen. Har den löst ut av andra skäl brukar det räcka med att köra högst något hundratal meter.
Den information som man får genom att mäta pulser från givarna kan man både ha och vara utan. Det faktum att man kan mäta fram puls är inte någon som helst garanti för att givaren är felfri. Den kan utan hinder producera pulser trots att lindningen har kontakt mot jord. Eftersom "kontakt mot jord" är ett av de kriterium som gör att datorn underkänner givaren, kan den alltså ge puls, men ändå bli underkänd av datorn.
Det finns tre olika rent mekaniska tillstånd, där en givare med korrekt resistans, kan undvika att ge puls. Ingen av dem behöver mätas fram, eftersom de kan ses med blotta ögat. Se nedan.
Har givaren korrekt resistans men ändå inte ger puls, finns dessa tre olika rent mekaniska varianter av fel att välja på. Ingen av dom tillhör de allra vanligaste felen.
Omagnetisk skit som fastnat mellan kuggarna har ingen betydelse för givarens förmåga att leverera pulser. Korrekt avstånd mellan tandhjul och givare, brukar anges som 0,5 mm. Några enstaka tiondels mm i avvikelse gör inget.
Problemet med intermittenta fel kan vara att det har försvunnit just när man sätter igång att mäta. Felet kan uppstå och upphöra med ganska täta mellanrum. Tyvärr är det inte alltid så enkelt att felet kan detekteras även om ABS-lampan lyser. När ett intermittent fel upphört återställer sig systemet sig självt. ABS- funktionen går omedelbart igång, men lampan släcks inte omedelbart för det. Den slocknar antingen efter något hundratal meters körning, eller inte förrän efter flera km körning, beroende på vad som utlöst felsignalen. Se längst ner på avsnittet med rubriken "Hur man felsöker" Det innebär i sig att det inte är säkert att felet fortgår trots att lampan fortfarande lyser. Felet kan ha upphört men fullständig reset är ännu inte är avklarad. Ett vet man säkert, medan felet är pågående är ABS-en helt urkopplad på Xantia.
Har man ett intermittent fel bör man allra först fundera igenom, hur uppträder felet? Uppträdandet ger en hygglig vägledning om var felet rimligen är att söka.
Vilken av följande kategori gäller?
Här finns i stort sett bara en rimlig förklaring. Det är kontakt mot jord i någon av givarlindningarna. Den får fullbordad kontakt mot jord endast i samband med fukt. Avbrott eller för svag puls är uteslutna i detta sammanhang.
Händelseförloppet är i sig lätt att förstå. Givarlindningen har endast en väg att få kontakt med jord. Det är via plåtkapslingen. Jordkontakt via den skruv som håller givaren är utesluten. För att givarlindningen ska få fullbordad kontakt krävs dels att plåtkapseln ligger emot lindningen, dels att plåtkapseln dessutom lyckas få kontakt med godset i det rostiga "hål" den är instucken i. Det är där fukten kommer in och hjälper till att fullborda kontakten. Feldiagnosen kan säkerställas genom att mäta direkt mot givarens plåtkapsel, i.st.f. att använda någon annan godtycklig jordpunkt.
Kontakt mot jord ger ingen anledning för hemmameckaren att kassera givaren. Är det inte avbrott i lindningen, så räcker det med att isolera plåtkapslingen från kontakt med "hålet". Vad som krävs är att "hålet" filas ut en aning, med filmaskin eller för hand. Så pass att man får plats med en eltejp kring givaren.
Klart och tydligt avbrott i någon givares kabel. Oftast i framändan.
Tydlig indikation på svag puls. Pulsen blir för svag eller uteblir vid låga hastigheter, men når till nöds upp till godkänd nivå vid högre hastigheter. Man får då ha i minnet att datorn inte ger godkänt direkt så fort man kommit upp i högre hastigheter. Har den löst ut p.gr.a. utebliven eller för svag puls, så krävs flera km körning för att datorn ska "återställa sig"
Har datorn löst ut av detta skäl, finns tre rent mekaniska skäl att välja mellan. De är redovisade ovan under rubriken: "Mätning av pulser".
Inga tydliga ledtrådar. Kan vara ärg i någon givares första kontakt. I så fall är det antagligen nära till dess att felet slutar att vara intermittent och övergår till att bli distinkt. Sedan blir felet lätt att lokalisera. Har man inte tid att vänta, är det bara att ge sig på kontakterna, en efter en. En annan, inte alltför vanlig, men dock möjlig felkälla är, bristfällig lödförbindelse mellan givarlindningens tunna tråd och givarkabeln. Även detta övergår förmodligen så småningom till att bli ett distinkt fel. Har man inte tid att vänta kan man ju alltid åka till märkesverkstan och läsa av lagrade felkoder.
Kan mycket väl vara fler än en givare som krånglar.
I framändan går det relativt bra att komma åt. Finns ett bukskydd under motorn, måste detta först monteras bort. Kontakterna sitter på framsidan av frambryggans tvärbalk, ungefär 25cm åt vardera sidan om bilens mitt. VF är lättast att komma åt. Den sitter omedelbart bakom växellådan. HF är aningen besvärligare. Den sitter ovanpå den konsol som håller fast det runda undre motorfästet.
Bakändan är definitivt besvärligare än framändan. Kontakterna sitter ovanpå de konsoler som omgärdar fjädringscylindrarna. Om man tänker sig en punkt, belägen ca 10 cm rakt ovanför centrum på fjädringsklockan, sedan flyttar man denna punkt ca 10 cm rakt framåt. Där hittar man kontakten.
På Activan måste bryggan sänkas för att kontakterna ska gå att komma åt. Bryggan är fäst i karossen med två skruvar i framkant och två skruvar i bakkant. Endast skruvarna i bakkanten behöver tas loss. Sedan kan bryggan försiktigt släppas ned så att den vinklar ned tillräckligt för att komma åt kontakten.
Det hela går lämpligen till så att man hissar upp bilen och sätter stöttar under domkraftfästena på karossen. Sedan stödjer man med domkrafter under bryggan, på bägge sidor. Därefter kan de två skruvarna i bryggans bakkant dras ur och bryggan försiktigt släppas ner tillräckligt mycket för att kontakterna ska gå att komma åt, från hjulhusen. Alla hydraulikkomponenter i häcken är fästade i bryggan och följer med ner. Det som kan spjärna emot är ljuddämparen. Den är fäst med "gummikutsar", dels (i dämparens framkant) i bryggan, dels (i bakkant) i själva karrossen. Vill inte bryggan ge sig ner tillräckligt på vänstersidan kan ljuddämparen behöva lossas från gummikutsarna.
På Xantia 2,1TD har jag faktiskt lyckats både få isär och få ihop kontakterna på bakändans båda sidor, utan att sänka bakbryggan. Förmodligen går det även på alla andra Xantior som inte har Activa och Hydraktiv, men jag är inte säker på att det är värt besväret.
Även kontakterna är besvärligare i bakändan. Man kan fråga sig varför de gjort på detta viset. Bak vore det ännu mer befogat med den lätthanterliga typ av kontakt som finns fram. Det är iofs. i grunden en likadan kontakt men den har en besvärligare variant av låsning. Låsbygeln måste petas undan med t.ex. en liten mejsel, istf. att bara klämma ihop med tum och pekfinger, som man gör i framändan
Mer om reparation av ABS-givare. Inlagt 2004-08-25
Felsökning den nyare datorn.
Inlagt 2006-02-22
/Farsan.