GDS - AC.

Kan gasol (HC) användas som köldmedium i bilens AC?

Gasol är en naturlig hydrocarbongas och förkortas vanligen i köldmediesammanhang till HC.

Visst kan HC användas. En gasolblandning av Propan/Butan som ligger inom spannet 50/50 % till 33/67 %, fungerar alldeles utmärkt för att ersätta R12 eller R134a. Sådana blandningar finns att köpa i små engångsförpackningar, avsedda för att användas i små gasolkök.

Samma typ av gasolblandning används för övrigt som drivgas i dagens sprayflaskor. Detta gäller oavsett om sprayflaskan innehåller hårspray, mousse, lack, färg, olja, fogskum, insektsmedel eller annat.

Är det då inte farligt att använda gasol som köldmedium?

Riskerna är synnerligen grovt överdrivna. Stora mängder desinformation har spritts för att skrämma folk till att endast lita på syntetiska patenterade köldmedier typ R134a, mm. Den verkliga risknivån för HC är väl kartlagd och undersökt. Många försök har gjorts för att provocera fram olycksscenarion, Det har visat sig att det är synnerligen svårt att få gasen att tända under samtliga omständigheter som kan uppstå i en bil. I de fall man lyckats få gasen att tända har brandförloppet varit tämligen tamt och saknat den dramatik som desinformatörer brukar förespegla. Läs mer om försöken i länkar nedan.

Vilka aktörer kan man då LITA på i detta ämne?

De stora multinationella kemijättarna tillverkar endast syntetiska, patenterade köldmedier. I skydd av patenten genererar dessa syntetiska köldmedier stora pengar. HC innebär ett hot mot kemijättarnas profit eftersom den är en naturgas som inte kan patenteras. Priset på HC är bara en bråkdel av priset på de syntetiska medierna.

Det finns andra betydligt trovärdigare aktörer. Vill först ta upp ett av de många och stora dokument jag plöjt. Det har 386 engelskspråkliga sidor och handlar om utvecklingen av användningen av HC som köldmedium, runt om i världen.

Bakom dokumentet står en rad oberoende institut: Världsbanken, tyska GTZ, sweitziska Agency for Development and Cooperation SDC, engelska Deloitte & Touche Consulting Group, sweitziska INFRAS och tyska FKW.

Dokumentet är daterat '96 och redovisar en omfattande studie om hur alternativen till CFC-köldmedierna (Freonerna) ser ut. Det framgår tydligt att anledningen till att studien kom till var att man var bekymrad över hur starka krafter som motarbetade övergång till HC-köldmedier.

Ett av de stora problem som identifierats i dokumentet är det faktum att profitnivån på de syntetiska, patenterade köldmedierna, vida överstiger de nivåer som gäller för HC-medierna.

Ett annat problem är att förbrukningen av HC som köldmedium aldrig kan bli annat än marginell, jämfört med HC förbrukningen för andra ändamål. HC-marknadens egna marknadsförings muskler skulle alltså inte ensamma ha någon chans mot kemijättarna. HC behöver m.a.o. hjälp för att slå igenom de vallar som hindrar.

Anledningen till att det anses angeläget med hjälp, är att HC medlen har så många fördelar som vida överstiger de små nackdelar som är möjliga att objektivt identifiera. En av de riktigt stora fördelarna är att medlet varken är ozonförstörande eller bidrar till växthuseffekten.

Dokumentet innehåller ett åtgärdsprogram för att skapa motkrafter mot den desinformationsvall som står i vägen för en rimlig utveckling i riktning mot övergång till HC som köldmedium.

Hela dokumentet kan hittas på: http://www.hychill.com.au/pdf/worldbnk.pdf

Nu 9 år efter dokumentets tillkomst, visar många andra färskare dokument att utvecklingen mot övergång till HC tagit ordentlig fart runt om i världen, trots de motkrafter som kemijättarna skapat. I takt med att åren går samtidigt som olyckor uteblir, tappar kemijättarna både sina argument och sin monopolliknande ställning.

Australien, Nya Ceeland och tyskland anammade tidigt HC och har s.a.s visat vägen. Det har gjorts många tester och utredningar för att utröna "farligheten" med HC som köldmedium. Samtliga tester har visat att "farligheten" mycket grovt överskattats / överdrivits.

Några företag däribland engelska Calor framhålls som föregångare som varit betydelsefulla för utvecklingen från HFC-medel över till HC-medel.

Ett särskilt förtjänstfullt arbete med att kartlägga skillnaden mellan myt och verklighet, vad gäller farligheten måste tillerkännas:

Scool of Mechanical and Maufacturing Engineering,
The University of New South Wales,
Sidney Australia.

Den som inte väjer för att plöja stora mängder engelsk text rekommenderas att gå in i universitetets hemsida. Där finns massor att både läsa och lära.

HC.html

Anm. Infogad 05 07 02. Universitetet i Sidney drabbades i Feb 05 av en datorkrasch. En mängd dokument förlorades. Har nu fått bekräftat att universitetet inte anser det befogat att lägga möda på att återskapa dokumenten. De har legat ute rätt många år och finns lagrade på en mängd olika andra ställen i världen.

Har därför gjort om länkarna. Dokumenten finns alltså kvar, om än inte på universitetets hemsida.

Några av de dokument som producerats vid universitetet är enl. min mening särskilt intressanta. Direktadresser till dessa enl. nedan. Missa inte länken längst ner, den sätter lite nyans på bedömningen av risker med olika köldmedier.

HYDROCARBON REFRIDGERANTS FOR CAR AIR CONDITIONERS.
ods991.pdf
Dokumentet har 6 sidor och redovisar grunderna för användningen av HC-gas i bilars AC.

HYDROCARBON REFRIDGERANTS AND MOTOR CAR AIR CONDITIONING.
gfqmcw93.pdf
Dokumentet har 7 sidor. Mycket intressant och informativ fördjupning av föregående dokument.

HYDROCARBON REFRIDGERANTS LEAK INTO CAR PASSENGER COMPARTSMENT
hrlcpc.pdf
Dokumentet har 22 sidor och kartlägger alla tänkbara läckscenarion som kan uppstå och vilka tändkällor som finns.

REFRIDGERANTS CONCENTRATIONS IN CAR PASSENGER COMPARTSMENT.
icopt97.pdf
Dokumentet har 11 sidor och kartlägger vilka HC-koncentrationer som kan förekomma vid läckage i en bilkupé. Kan betraktas som en fördjupning av föregående dokument.

FIREBALL A BRIEF REPORT ON PILOT EXPERIMENTS TO MEASURE THE INSURANCE RISK OF HYDROCARBON REFRIDGERANTS IN MOTOR CARS.
fireball.pdf
Dokumentet har 8 sidor och innehåller redovisning av gjorda försök att provocera gasexplosioner, samt beräkning av försäkringsrisker och riskkostnader.

USAGE AND RISK OF HYDROCARBON REFRIDGERANTS IN MOTOR CARS FOR AUSTRALIA AND THE UNITED STATES.
hccar05.pdf
Dokumentet har 12 sidor och är en senare uppföljning av föregående dokument, där har färskare statistik samt även statistik från USA inkluderats. Dokumentet är daterat 9 Dec 2003.

Skulle någon läsare efter genomläsning av ovanstående länkar fortfarande tycka att man känner sig trygg med R134a i systemet, men inte med HC-medel, om man skulle få en läcka i förångaren. Då rekommenderas genomläsning av följande länk.
HFC-134 IN CARS? CAN IT MAKE YOUR CRASH.
toxicity.html
Redovisar en test (på verkliga människor) som åtminstone överraskar mej. Vem kunde tro att man efter att ha andats in R134a i en koncentration av 0,4 volymprocent, får hjärtstillestånd efter 4,5 minuter.

/Farsan.