OBS.
I omtanke om modemsurfare har de flesta bilderna som kommer upp automatiskt, numera komprimerats mycket starkt. Så starkt att bildkvaliteten blivit rejält försämrad. Välj själv. Klicka på bilden för att få fram en mindre hårt komprimerad version, med bättre skärpa och detaljrikedom.
Sonen.

GDS - AC.

Felsökning i AC. Grundkurs för GDS-are med små resurser.

Flertalet av de allra vanligaste felen på en AC är möjliga att diagnostisera utan att ha tillgång till grenrörsmätare. Med hjälp av denna redogörelse bör det gå att känna igen och identifiera några av de allra vanligaste felen som uppstår på en AC.

Alla kylmaskiner förlorar gas från köldmediekretsen, över tiden. Stationära anläggningar, helt inkapslade i metall, håller kvar sin gas betydligt längre än mobila anläggningar. En AC monterad i en bil arbetar under betydligt svårare förhållanden. Den remdrivna kompressorn sitter monterad på en skakande och vibrerande motor. Resten av systemet sitter monterad i karossen. Därigenom har en rad svaga punkter skapats. Det handlar om axeltätningar för kompressor, o-ring tätningar och gummislangar. Kondensorn får dessutom (pga dess utsatta placering) ofta korrosionsskador. Både snabba och långsamma läckagen är alltså vanliga.

Även om det finns undantag, är det mest vanliga att bilars AC tappat merparten av sitt köldmedium redan efter 3-4år eller snabbare.

Två huvudtyper.

AC-aggregaten kan delas upp i två grundtyper. Den ena arbetar med "expansionsventil" och det andra med "stryprör". Strypröret kallas på engelska "orifice tube".

Luftkonditioneringsaggregat i en Citroën har i regel expansionsventil.

Typen med expansionsventil karaktäriseras av att burken som kallas torkfilter sitter på systemets högtryckssida. På filterburken brukar det finnas ett siktglas, så att man utifrån kan observera köldmedieflödet under drift. Tryckgivarna som behövs för att övervaka trycket i systemet, är vanligen monterad på själva filterburken. Det innebär att både låg och högtrycksgivarna sitter på systemets högtryckssida.

Typen med stryprör har även den en burk som innehåller torkmedel. Den kallas då "ackumulator" och är i detta fall placerad på lågtryckssidan. I motsats till system med expansionsventil, sitter här lågtrycksgivaren på lågtryckssidan. Ackumulatorn har inget siktglas. Anledningen är att ingen användbar information kan erhållas genom ett siktglas på lågtryckssidan.

Det sätt att felsöka som beskrivs här, är enbart inriktat på system med expansionsventil. Felsökning i ett stryprörssystem avviker till vissa delar, främst pga skillnaden av lågtryckgivarens placering.

Normal funktion.

Temperaturen i köldmedierören ger en ganska bra vägledning om hur systemet fungerar. När allt är normalt

Ska: Om systemet körs på max effekt, ska temperaturen i kupéns utblåsningsmunstycken ligga 10-15 grader under den omgivande temperaturen.

Diagnosmetoder.

Med hjälp av en "grenrörsmätare" kan trycken på både hög och lågtryckssidan avläsas samtidigt. Trycket i vila samt hur trycken förändras när systemet är igång, ger säker information för att diagnostisera de flesta förekommande felen på en AC.

En gds-are utan tillgång till en grenrörsmätare får gå en annan väg. Han får visserligen nöja sig med den ofullständigare information som kan fås via tryckgivaren. Men med hjälp av den informationen kan de allra mest vanliga felen diagnostiseras. Tryckgivaren som sitter på torkfiltret kan ge tre olika tryckinformationer. Känner man till nivåerna på dessa och vad de står för kan värdefull information läsas ut. Tryckgivarens fyrpoliga kontakt är lättillgänglig och bekräftar eller dementerar de allra mest vanliga felen. Man får dock vara medveten om att tryckgivaren i sig, kan vara felaktig, även om detta inte är särskilt vanligt. Tryckgivaren kan å andra sidan lätt bytas utan att tömma systemet. Innanför tryckgivaren sitter en "schraderventil", (ser ut som en vanlig bilhjulsventil) den stänger igen när givaren backats ut några varv på gängan.

Bild 1



Kategorisering.

En god regel är att börja felsökningen med att klassa in felet i någon av nedanstående kategorier, felsökningen blir då enklare eftersom felsökningen kan ringas in i ett snävare område.

Kategori 1.Kompressorn startar inte.
Kategori 2. Kompressorn startar men kyleffekten är sämre än förväntad.
Kategori 3. Kompressorn startar, kyleffekten är någorlunda bra i början, men avtar efter en stund.

Kategori 1:
Här finns i huvudsak två felorsaker. Det ena är fel på strömförsörjningen till kompressorns el-koppling, det andra är för lågt tryck i systemet. Lågtrycksbrytaren har då stängt av systemet. Den bryter vid ca 1,5 bar för att skydda kompressorn mot otillräcklig smörjning.

Tryckgivaren på torkfiltret ger information om vilket av de två felorsakerna som gäller. Finns tillräckligt tryck ska det vara kontakt mellan polerna 1 och 2 i tryckgivaren. Är det avbrott där behövs påfyllning av köldmedium.


Bild 2
1. Torkfilter, 2. Tryckgivare, 3 siktglas, 4 fuktindikatoröga

Visar tryckgivaren att tillräckligt tryck finns, blir nästa steg att prova tvångsköra kompressorn. Det kan göras genom att samma poler, alltså 1 och 2 byglas, men då i honkontakten som sitter i kabeln. Är allt ok med kompressorns el-koppling och dess strömförsörjning, så ska kompressorn gå igång, även om systemet har för lite gas. Observera att tvångskörning bara bör förekomma i kortvariga prov, eftersom kompressorn inte får tillräcklig smörjning om systemet har för lite köldmedium.

Går inte kompressorn igång vid bygling, bör i första hand säkringar och relän kollas, därefter kompressorns el-koppling.



Bild 3

Polerna är nummrerade med små siffror vid varje pol i honkontakten. Två enkla tester kan göras, genom bygling enligt bild.



Kategori 2.
Här finns exempel på fyra tänkbara felorsaker

Kategori 3:

Fungerar systemet bra när det nystartats, men tappar effekt efter en stund, handlar det vanligen om igenfrysning. Systemet kan frysa igen både invändigt och utvändigt.

Fryser systemet invändigt, beror det på att för mycket fukt finns i köldmediekretsen. Vanligen blir det stopp i expansionsventilen. Symptomen sammanfaller då med det som uppstår vid fel av kategori 2d. Skillnaden är dock att i detta fall fungerar systemet en kort stund efter start. Finns för mycket fukt i systemet måste torkfiltret bytas. Därefter vakuumsugning och återfyllning. Vissa filter har ett indikatoröga som visar om det behöver bytas eller ej. Ett filter som är ok har blå färg i indikatorögat. När färgen går över mot gult är det dags att byta.

En utvändig igenfrysning kan uppstå i förångaren. Stora mängder fukt kondenseras utvändigt på förångaren. När systemet fungerar helt ok. förhindras frysning av en elektrisk tempsensor. Tempsensorn stoppar kompressorn om temperaturen i förångaren tenderar att gå under fryspunkten. Skulle det bli fel på denna tempsensor, kan hela förångarpaketet frysa ihop till en isklump. När allt fungerar som det ska rinner det kondenserade vattnet ut i takt med att det produceras. Utloppet är en slangstump som mynnar ut genom torpeden bakom motorn.

En igenfrusen förångare känns lättast igen genom att det rinner kondensvatten osedvanligt mycket och länge inunder bilen, sedan AC-n stoppats.

Grenrörsmätare.

För att fullt ut kunna dra nytta av den information som kan erhållas m hj a grenrörsmätaren, krävs först och främst en god insikt i de grundläggande principerna för hur AC-n fungerar.

Man bör också ha tillgång till tryck/temperatur tabell för köldmediet i fråga, eller ändå bättre en mätsticka av den typ som kylteknikerna har. På mätstickan finns skalor för tryck och temperatur. Stickan är försedd med en skjutslid, som ställs mitt för aktuell temperatur, varefter tryck som gäller kan avläsas.

Köldmediets tryck varierar mycket starkt med temperaturen. Ett korrekt fyllt system har därför ganska stor skillnad på vilotrycken vid olika omgivningstemperaturer. Under vintern kan vilotrycket ligga under 1,5 bar varför lågtrycksbrytaren kan ha stängt av systemet, trots att köldmedienivån är ok. Å andra sidan kan vilotrycket, en riktigt het sommardag dra iväg en bit över 10 bar.

En mera normal sommardag kan man förvänta sig ett vilotryck på 5-6 bar. Sedan kompressorn startats sjunker trycket på lågtryckssidan samtidigt som trycket på högtryckssidan stiger. Lågtryckssidan sjunker ner till ca 2,5 bar. Ett tryck på högtryckssidan av 13-16 bar, kan då också betraktas som normalt.

En redogörelse för hur onormala tryckvärden på en grenrörsmätare ska tolkas, kräver riklig illustration för att bli någorlunda lättillgänglig för läsaren. Det blir alltför omfattande för att ta med här. Intresserade rekommenderas att skaffa handbok.

Läcksökning.

För den som saknar specialutrustning för läcksökning, är det såpvatten som gäller. På kylmaskiner som inte sitter i bilar är det vanligen inte så svårt att spåra en läcka, eftersom det alltid kommer ut lite olja vid läckstället. I en bil däremot är det i stort sett ogörligt att skilja olja som läckt från AC-n, från andra oljor, med blotta ögat.

För att kunna läcksöka m.hj.a. såpvatten krävs att det finns tryck i systemet. Antingen genom att det finns köldmedium i kvar systemet, eller att systemet trycksätts med kväve. Att trycksätta med tryckluft är helt olämpligt, i synnerhet om det handlar om ett R134a-system. Den syntetiska PAG-oljan som finns i ett sådant system är starkt hygroskopisk. Den suger girigt åt sig den fukt som finns i luften.

Trycksätts systemet med kväve, måste man se till att det maximala tryck som lågtryckssidan är dimensionerad för, inte överskrids. Utgår man ifrån en riktigt varm sommardag. Låt säga 33 grader i skuggan. Antag att motorn dessutom körts riktigt genomvarm, varefter bilen parkeras i stekande sol. Efter ett tag är säkerligen temperaturen i hela kylmediekretsen minst 40 grader. Denna temperatur gör då att trycket i kylmediekretsen blir ca 10 bar, även på lågtryckssidan. Anser man att systemet bör vara dimensionerat så att det tål ytterligare 10 grader högre temperatur, så skulle det motsvara ett tryck på ca 13 bar.

En sprutflaska och god tillgång på såpvatten behövs. Lyckas man bara få såpvattnet dit där läckan finns är det inte svårt att skilja bubblor som uppstår pga läckan, från andra bubblor. Svårast att komma åt på plats är kondensorn. Den måste mer eller mindre dränkas med såpvatten, för att avslöja sig.

Kyltecknikerns metod för fyllning av köldmedium.

I den yrkesverksamme kylteknikerns regelbok står det att han ska återvinna tidigare fyllt köldmedium. Han har enligt reglerna inte rätt att släppa ut mediet rätt ut i luften. Detta brukar dock kylteknikern ofta strunta i. Inställningen är vanligen den, att de mängder som förekommer i en bil är för små för att motivera besväret att släpa med en återvinningsmaskin med ute på fältet. Det är enklare och snabbare att bara koppla på grenrörsmätare, vakuumpump och köldmediebehållare. Sedan har han bara att starta vakuumpumpen. Därefter kollar han i tabellen vilken fyllningsvikt som gäller för den aktuella anläggningen.

Vakuumpumpen får gå en stund ofta inte mer än 8-10 min, trots att regelboken föreskriver en betydligt längre tid. Ska någon nämnvärd mängd fukt hinna "koka" ur systemet, behövs allra minst en ½ timme, än mer om systemet öppnats. Därefter släpper han in den fyllningsvikt som gäller. Sedan systemet evakuerats kan köldmediet släppas in genom serviceporten på högtryckssidan i form av kondensat. Detta är den snabbaste fyllningsmetoden. Det innebär att behållaren placeras upp och nervänd på en våg. När avsedd vikt släppts in vänds behållaren och stängs. Anläggningen startas och en snabb enkel kontroll görs, dels att trycken ligger inom normala värden dels att anläggningen förefaller att kyla som den ska.

Varför vakuumsugning?

Vanligen brukar vakuumsugningen motiveras för att avlägsna fukt ur systemet. Det är långtifrån hela sanningen. En kort sugning har som enda syfte att underlätta en snabb laddning av köldmediet. Kort sugning drar inte ut särskilt mycket fukt ur systemet.

Även om det är få kyltekniker som gör det, finns det faktiskt sådana yrkesmän som anser att all sugning kortare än en timme är fusk. Systemet tar dock inte någon större skada av att kylteknikern slarvar, förutsatt att det inte stått öppet så att luft kunnat vandra in. Torkfiltret är till för att ta hand om fukt. Det gör systemet ganska förlåtande mot slarv, så länge torkfiltret fungerar.

Hur tar sig fukt in i systemet?

Det finns i huvudsak två olika sätt för fukt att ta sig in i systemet.

/Farsan.